Hur lär sig barn läsa?

Att kunna läsa är en förmåga som består av olika delar. Man brukar säga att de är avkodning (kunna koppla ihop bokstav med språkljud och få det till ord), läsförståelse (kunna förstå och dra slutsatser utifrån innehållet i en text) och motivation (att ha en positiv attityd till läsning). Var och en av delarna behövs för att kunna utvecklas till en fullfjädrad läsare och var och en av dem går att påverka och stärka.

Avkodning. Kunskap om sambandet mellan bokstavens utseende och bokstavens ljud krävs för att man ska kunna knäcka läskoden och läsa orden i en text. Att förstå och bli medveten om att ord består av enskilda ljud som representeras av bokstäver innebär en helt ny insikt som gör att man plötsligt kan avkoda de ord man stöter på. Även sådana ord man aldrig tidigare sett. Flera forskningsstudier visar att det råder ett påtagligt samband mellan just medvetenheten om kopplingen mellan bokstav och språkljud och framgång i den tidiga läsutvecklingen (Gillon, 2005; Høien & Lundberg, 1999; Puolakanaho 2007).

Läsförståelse. Syftet med all läsning är ju att man ska förstå det man läser. Därför är det viktigt att man får upp ett flyt i sin läsning och att avkodningen går automatiskt, så att man kan lägga det mesta av sin energi på att förstå vad texten innehåller. Ett bra sätt att öva upp läsförståelsen är att prata om textens innehåll med någon annan och svara på frågor om texten.

Motivation. Ett av de bästa sätten att få sina barn att tycka om läsning är att man som förälder själv läser mycket, både för sig själv och för sina barn. Har man som förälder en positiv inställning till läsning och kan inspirera sina barn genom att läsa för dem, påverkar det barnets läslust i positiv riktning.

VARFÖR ÄR LÄSNINGEN VIKTIG?

Enligt professorerna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg behöver man som vuxen ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, hänga med i nyhetssändningar och kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar.

  • Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.
  • En sjuåring har i genomsnitt 5 000–7 000 ord i sitt ordförråd.
  • En 17-åring har i genomsnitt mellan 50 000 och 70 000 ord i sitt ordförråd om man regelbundet har läst eller lyssnat på texter.
  • En 17-åring som däremot inte har läst eller lyssnat på texter med jämna mellanrum har istället ett ordförråd på 15 000–17 000 ord.

Så stor skillnad kan alltså läsningen göra. Och det är därför läsningen är så viktig!

Läs mer om läs-, språk-, och skrivutveckling genom länkarna nedan!

Tidig läsinlärning – evidens och samverkan (sprakforskning.se)
Artikel från The Conversation: “Explainer: what is phonics and why is it important?”

Artikel på DN.se: “En läsande hjärna formas i tidig ålder”